Rut Bryk

Rut Bryk (1916-1999) är framförallt känd som en av vårt lands högst ansedda keramikkonstnärer. Rut Bryk behärskade många olika slags material och rörde sig i sina verk lätt över gränserna mellan konst och konstindustri. Hon prövade också sitt kunnande genom att planera ryor, borddukar och kuddar för Finska handarbetets vänner. Bryk skapade en egen naivistisk, poetisk och figurativ värld i vilken det finns referenser såväl till renässansens italienska mästare, 1900-talets kubister som till Marc Chagalls surrealistiska mentala landskap. Det var omöjligt att få Rut Bryk att förklara sina alster. Hon svarade helt enkelt: ”Jag kan inte förklara mina verk, de existerar oberoende av mig.”

Personporträtt: Tapio Wirkkala Rut Bryk stiftelsen

Eliel Saarinen

En av Finlands mest kända arkitekter Eliel Saarinen (1873-1950), var intresserade av textilier främst som en del av rummet. Han planerade många inredningshelheter, i vilka textilierna, möblerna och ornamenten sammansmälte till en enda harmonisk helhet. Saarinens Rosenrya från år 1904 hör fortfarande till de populäraste i Handarbetets vänners sortiment.

Personporträtt: Daniel Nyblin, Museiverkets bildsamlingar.

Helene Schjerfbeck

Helene Schjerfbeck (1862-1946) planerade åtta olika textilmönster för Finska handarbetets vänner under åren 1902 – 1910. Textilmönstren sammanfaller tidsmässigt med hennes konstnärliga förnyelseperiod. Kuddmönstret Ruunut är stiliserat och färgmässigt knapphändigt, precis som hennes målningar. Modellens lövmönster och de kronlika blommorna för tankarna till rönnbärsträdet.

Personporträtt: Aware

Akseli Gallen-Kallela

Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) var passionerat intresserad av ryor. Redan som ung skapade han en egen samling folkliga ryor, av vilka många syns i hans målningar som en del av inredningen in hans ateljé. År 1900 designade Gallen-Kallela textilierna i Iris-rummet i den finska paviljongen på världsutställningen i Paris. Textilierna framställdes i samarbete med Finska handarbetets vänner. Den absolut viktigaste av Gallen-Kallelas textilier är ryan Flamman, som visades utbredd på en bänk i Iris-rummet. Den betraktas som startpunkten för den finska textilkonstens historia. Flamman finns fortfarande i Finska handarbetets vänner sortiment.

Personporträtt: Museiverket

Emma Saltzman

Emma Saltzman (1880-1973) började planera modeller för Finska handarbetets vänner år 1904. Hon dimitterades från Konstindustriskolan år 1905 och verkade senare där som lärare i bokbinderi. Saltzman planerade bl.a. ryor, borddukar, kuddar och gardiner för Finska handarbetets vänner. Emma Saltzman hörde till de allra första kvinnliga konstnärer som helt koncentrerade sig på textilkonst. Saltzmans mönster representerar jugendstilen. Naturmönster och finsknationalistiska drag är typiska för jugendperiodens textilier.

Personporträrr: Montabone, Museiverkets bildsamlingar

Uhra-Beata Simberg-Ehrström

Uhra-Beata Simberg-Ehrström är känd som bild- och textilkonstnär. Hon hade ett osvikligt färgsinne och har också kallats för textilkonstens färgpoet. Hon är känd för ryor med knapphändiga mönster men sprakande färger. Simberg-Ehrström utvecklade vad som kallas för valörryan för vilken färgglidningar och färgblandningar är typiska. Under de många årtionden hon samarbetade med Handarbetets vänner planerade hon allt som allt nästan 70 ryor. År 1967 gjordes den största ryan i föreningens historia, Skogen, som innehåller mer än 300 olika färger.
Simberg-Ehrström samarbetade intimt med väverskorna, för det var nästan omöjligt att göra exakta arbetsritningar av konstnärens akvarellskisser. Därför satt konstnären ofta bredvid väverskan och valde garn för ryenockarna samtidigt som hon följde med arbetet.

Personporträtt: Finska handarbetets vänner

Fanny Churberg

Fanny Churberg (1845-1892) är känd som bildkonstnär och som grundare av Finska Handarbetets vänner. Churberg hörde till de första kvinnliga konstnärer som fick sin utbildning i den tidens viktigaste konstmetropoler, Düsseldorf och Paris. Churberg tog intryck av de internationella strömningarna i sitt måleri, men höll sig strikt till inhemska motiv. Hon gav upp sin karriär som bildkonstnär år 1880 och ägnade sig efter det helt åt finländskt traditionellt hantverk. Churberg var aktiv inom föreningen Finska handarbetets vänner ända till sin död. Hon var en fanatisk fennoman, som aktivt stödde det finska språket och den finska kulturen. För henne var arbetet med att utveckla det finländska hantverket en ideologi, men också ett sätt att stöda det finländska arvet och kvinnofrågan.

Personporträtt: Finska handarbetets vänner

Eva Brummer

Textilkonstnären Eva Brummer (1901-2007) var utbildad teckningslärare. Hon kom att bli en av de viktigaste förnyarna av den finländska ryekonsten. På 1920-talet utvecklade hon ett arbetssätt, där flera olika färgnyanser blandades i ryenocken, garnändorna lämnades olika långa och de öppnades med hjälp av en trubbig kniv. Allt detta skapade mjuka, måleriska ryor, där både mönstren och färgytorna gled in i varandra. Brummers ryor fick pris i många internationella utställningar och de spelade en central roll i skapandet av den finländska konstindustrins guldålder.

Personporträtt: Kari Jämsen

Kirsti Ilvessalo

Kirsti Ilvessalo (1910- ) är en av vårt lands mest uppskattade ryedesigners. Genom henne har ryekonsten fått en stabilare karaktär och ryans egna uttrycksformer har berikats och fördjupats. Som designer har Ilvessalo gått tillbaka till ryans rötter, till den traditionella ryans geometriska mönster. Kirsti Ilvessalo har fått många internationella pris för sin design av ryor, bl.a. Grand Prix vid Triennalen i Milano. Hon fick Pro Finlandia medaljen på självständighetsdagen 1979. Kirsti Ilvessalo har också verkat som chef för Finska handarbetets vänners väveri åren 1947-52.

Personporträtt: Kruuna

Timo Sarpaneva

Timo Sarpaneva (1926-2006) är framförallt känd som glaskonstnär, men han planerade också textilier. Till att börja med planerade han prydnadskuddar och kaffepannsmössor för Finska handarbetets vänner, men senare designade han också ryor. I dem fick ryans historia en ny tolkning, som t.ex. i Sysimiilu ryan från år 1949. Sarpaneva medverkade också aktivt till att göra ryorna kända genom att han ofta valde Finska handarbetets vänners ryor till de olika konstindustriutställningar han planerade.

Personporträtt: Finska handarbetets vänner

Ursprung

Finska Handarbetets vänner.
Rakkaat Ystävät (Kära vänner), Finska handarbetets vänner 120 år. Red. Päikki Priha, Ajatus, Tavastehus 1999.
Ryijy! The Finnish Ryijy-Rug. Red. Eeva Viljanen, Leena Svinhufvud. Designmuseet, Helsingfors 2009.
Sopanen, Tuomas, Willberg,Leena. Suomalaisia ryijyjä (Finländska ryor) 1778-2008. Tuomas Sopanen, 2008.